Vanliga frågor och svar (FAQ) om UDI

Övriga frågor besvaras av ISP på telefon 08-519 822 19 eller e-post udi-mail@isp.se. ISP tar helst emot frågor per e-post, men kan besvara frågor av enklare beskaffenhet via telefon. 

 

I ISP:s uppdrag ingår inte att lämna förhandsbesked i ärenden gällande lagen och ISP svarar inte heller på specifika tolknings- och tillämpningsfrågor av lagen utan hänvisar till det som anges i lagens förarbeten (prop. 2022/23:116 och SOU 2021:87). Närmare tolknings- och tillämpningsfrågor kommer att besvaras genom tillämpningen av UDI-lagen.

 

1. Ska även svenska och EU-interna investeringar anmälas?

Ja, alla investeringar i svensk skyddsvärd verksamhet som omfattas av anmälnings-skyldigheten i 7, 9 eller 10 § lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (2023:560) (UDI-lagen) ska anmälas innan de genomförs. Det gäller även om samtliga ägare finns i Sverige eller inom EU.

 

Regeringen har bedömt att det skulle medföra en risk att inhemska, och EU-interna, investeringar lämnas utanför granskningssystemets tillämpningsområde eftersom en utländsk investerare från tredjeland (dvs. utanför EU) i sådant fall riskerar att kringgå regelverket. Detta genom att en sådan utländsk investerare genomför en investering i till exempel ett svenskt företag via ett annat svenskt företag som ytterst ägs av fysiska eller juridiska personer från ett tredjeland eller via en svensk medborgare som exempelvis agerar som bulvan för en aktör från ett tredjeland. Regeringen har vidare bedömt att intresset av att upptäcka försök till kringgående av regelverket genom bulvanförhållanden överväger den olägenhet som en anmälningsskyldighet innebär för en investerare och det företag som är föremål för investeringen (se s. 57-59 i prop. 2022/23:116).

 

Det är i dessa fall Inspektionen för strategiska produkters (ISP) uppdrag som granskningsmyndighet enligt UDI-lagen att utreda vem den faktiska investeraren är för att utesluta att en investering görs via ett bulvanförhållande. Finns inget sådant bulvanförhållande, och investeringen endast avser EU-interna förhållanden, ska anmälan lämnas utan åtgärd enligt 19 § UDI-lagen. ISP får bara inleda granskning enligt 14 § UDI-lagen i sådana fall då det finns anledning att anta att det rör sig om en utländsk direktinvestering som skulle kunna inverka skadligt på Sverige säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.

 

2. Kan flera investeringar anmälas i samma anmälan?

ISP har som utgångspunkt att det endast ska vara en part i ett UDI-ärende. Bilaga A till anmälningsblanketten ska användas för att lämna information om investerarens ägarstruktur och yttersta investerare och inte för att anmäla flera separata investerares investeringar i samma investeringsobjekt. Beroende på investeringens upplägg och vem som gör anmälan kan det hända att ISP behöver dela upp anmälningar.

 

3. Vem ska anmäla en investering?

I förarbetena till UDI-lagen finns stöd för att anmälningsplikten för en investering kan fullgöras av såväl en direktinvesterare som en indirekt investerare. Utgångspunkten vid en investering i ett aktiebolag är att den som anges som ägare i aktieboken är den anmälningspliktiga investeraren. I vissa fall kan det emellertid vara mer naturligt att ett moderbolag eller ett bolag ännu längre upp i strukturen gör anmälan i egenskap av indirekt investerare. Detta skulle exempelvis kunna vara fallet om ett skal- eller holdingbolag är direktinvesterare (se s. 69-70 i prop. 2022/23:116).

 

Mot denna bakgrund kan ISP generellt säga att de flesta koncerninterna omstruktureringar kan anmälas av en entitet på nivån över de förändringar som sker. I många fall kan ISP då pröva flera steg av omstruktureringen i samma anmälan förutsatt att samtliga steg är nära förestående. Det faller sig också naturligt eftersom omstruktureringar som sker i flera led ofta är konstruerade på ett sådant sammanhängande sätt att de med fördel bör prövas i ett ärende. 

 

I andra situationer kan det vara mer naturligt att fullgöra anmälningsskyldigheten på direktinvesterarens nivå, exempelvis för direktinvesterare med en stor och spridd ägarkrets. I en sådan situation kan ISP pröva ägarstrukturen som just en ägarstruktur, istället för att behöva pröva flera ärenden gällande flera indirekta investeringar.

 

Observera att denna exemplifiering endast syftar till att ge vägledning i några vanligt förekommande situationer som har uppmärksammats inom ramen för ärendehandläggningen. Exemplifieringen är inte uttömmande och avsteg kan behöva göras.

 

4. Vem är behörig företrädare?

Anmälan ska göras av behörig företrädare för den som avser att göra en anmälningspliktig investering i skyddsvärd verksamhet (investeraren), eller av ett ombud med fullmakt att företräda investeraren. Om anmälan görs av ett ombud ska en fullmakt som visar att ombudet har rätt att företräda investeraren utgöra en av bilagorna till anmälan. Behörighetshandlingar som visar att anmälan görs av en behörig företrädare ska också utgöra bilagor till anmälan.

 

Anmälan behöver även skrivas under av behörig företrädare för investeraren eller av ombud med stöd av fullmakt som är påskriven av behörig företrädare för investeraren innan anmälan lämnas in.

 

Notera att ISP bedömer att anmälan enligt lagen om granskning av utländska direktinvesteringar i normalfallet för de flesta bolag inte anses falla inom ramen för en verkställande direktörs löpande förvaltningsåtgärder. Om behörig företrädare för Investeraren bedömer att det ingår i den verkställande direktörens löpande förvaltningsåtgärder för det specifika bolaget, ombeds anmälaren förtydliga detta i anmälan.

5. Behöver ett ombud, som företräder en investerare, styrka sin behörighet genom fullmakt?

I ärenden om granskning av utländska direktinvesteringar begär ISP som utgångspunkt inte, med tillämpning av 15 § förvaltningslagen (2017:900), att ombud på advokatbyrå ska styrka sin behörighet genom en skriftlig fullmakt i de fall anmälan skickas in av en advokat eller anställd på en advokatbyrå.

 

Det är emellertid av stor vikt att det framgår på anmälningsblanketten vilka som ska agera ombud och kontaktuppgifter till dessa, så att ISP vet vem som ska sköta kontakterna i ärendet och hur dessa kan kontaktas. Likaså om det under ärendets gång sker några förändringar i vilka som agerar ombud och kontaktuppgifter till dessa.

6. Kan ISP ge förhandsbesked om huruvida en verksamhet utgör skyddsvärd verksamhet i UDI-lagens mening?

ISP har inte möjlighet att lämna förhandsbesked i ärenden om anmälan enligt UDI-lagen eller besvara specifika tolknings- eller tillämpningsfrågor av lagen. Tolkning och tillämpning av lagen sker främst inom ramen för ärendehanteringen. ISP ser löpande över åtgärder för att sprida relevant information och vägledning, såsom genom svar på vanliga frågor i detta dokument. I övrigt hänvisar ISP till det som anges i UDI-lagens förarbeten (se s. 98 prop. 2022/23:116).

7. Vilka typer av transaktioner omfattas av UDI-lagen?

UDI-lagen omfattar i princip investeringar av vilka slag som helst så länge de leder till något inflytande som följer av 7, 9 eller 10 §§ UDI-lagen. För tillämpning av UDI-lagen och granskningssystemets omfattning är det därför inflytande och kontroll som en investerare eller någon närstående får över den svenska skyddsvärda verksamheten som är avgörande. Mot den bakgrunden saknar det egentlig betydelse på vilket sätt investeringen sker, med vilka begrepp och vilken terminologi som investeringen beskrivs. Likaså om investeringen genomförs genom monetära transaktioner eller på annat sätt, exempelvis genom tillhandahållande av varor eller tjänster, genom en föreskrift i bolagsordningen eller genom att någon överlåter sin rösträtt till någon annan, som skulle innebära att investeraren får ett anmälningspliktigt inflytande. Det är utifrån graden av inflytande och kontroll som ISP bedömer investeringen (se s. 66 och s. 84 prop. 2022/23:116).

 

Nedan följer en lista med exempel på investeringar som ISP ofta får frågor om huruvida de omfattas av UDI-lagen. Observera att listan endast utgör exempel på specifika investeringar och inte är uttömmande. Utöver a-d nedan gäller allmänt det som står ovan under rubriken 5. 

 

a. Omfattas inkråmsförvärv och verksamhetsgrenar?

Ja, inkråmsförvärv och överlåtelse av verksamhetsgrenar omfattas av lagens tillämpningsområde (se 10 § UDI-lagen och s. 85-87 i prop. 2022/23:116).

 

b. Omfattas interna omstruktureringar?

Ja, investeringar som sker inom ramen för samma koncern och utan att den

ultimata kontrollen över företaget eller verksamheten förändras har inte undantagits från lagens tillämpningsområde (se s. 64 och 72 i prop. 2022/23:116).

 

c. Omfattas nyetableringar (greenfield investments)?

Ja, lagstiftningen omfattar såväl nyetableringar, så kallade greenfield investments, som investeringar bestående i förvärv av befintliga tillgångar, så kallade brownfield investments. Investeringar genom nyetableringar är därmed anmälningspliktiga. Investeringar i företag som ska bedriva skyddsvärd verksamhet bör anmälas enligt samma förutsättningar som investeringar i befintliga företag (se s. 24 och 79 i prop. 2022/23:116).

 

Även investeringar i bolag som bedriver en annan typ av verksamhet än sådan som omfattas av granskningssystemets tillämpningsområde, inkluderat förvärv av lagerbolag, omfattas av anmälningsskyldigheten om verksamhetens inriktning ändras i samband med investeringen till skyddsvärd verksamhet (se s. 79-80 i prop. 2022/23:116).

 

d. Omfattas transaktioner som påbörjades innan den 1 december 2023 men inte har genomförts efter lagens ikraftträdande?

Ja, det som är avgörande för anmälningsskyldigheten är huruvida investeringen är genomförd eller inte (se 7, 9 och 10 §§ UDI-lagen). Vad som avses med begreppet genomförd förtydligas nedan i avsnitt 11 ”När ska anmälan göras”. För tillämpning av UDI-lagen och granskningssystemets omfattning är det inflytande och kontroll som en investerare eller någon närstående får över den svenska skyddsvärda verksamheten som är avgörande. Det är utifrån graden av inflytande och kontroll som ISP kommer att bedöma investeringen och av mindre betydelse är därmed med vilka begrepp och vilken terminologi som investeringen beskrivs.

 

8. Behöver investeringar inom samma gränsvärde anmälas?

Av 7 § 1 stycket 1 punkten UDI-lagen framgår ett antal gränsvärden. En investerare är skyldig att anmäla en investering om ett sådant gränsvärde uppnås eller överskrids.

 

Investeringar som görs mellan två gränsvärden, t.ex. av en investerare som sedan tidigare äger 10 procent och nu ska investera upp till 12 procent, behöver inte anmälas (se s. 190 i prop. 2022/23:116). Observera emellertid att det finns andra grunder för anmälningsplikt i 7, 9 och 10 §§ UDI-lagen som kan bli aktuella, även om investeringen görs inom samma gränsvärde. 

 

9. Omfattas verksamheten av begreppet skyddsvärd verksamhet?

Av 3 § UDI-lagen framgår vilka skyddsvärda verksamheter som omfattas av lagen.

Med skyddsvärd verksamhet avses

1. samhällsviktig verksamhet,
2. säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585),
3. prospektering, utvinning, anrikning eller försäljning av kritiska råvaror eller av metaller eller mineral som är strategiskt viktiga för Sveriges försörjning,
4. behandling i stor omfattning av känsliga personuppgifter eller av lokaliseringsuppgifter i eller genom en vara eller tjänst,
5. tillverkning eller utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel eller tillhandahållande av tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel,
6. tillverkning eller utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahållande av tekniskt bistånd för sådana produkter, och
7. forskning om eller tillhandahållande av produkter eller teknik inom framväxande teknologier eller annan strategiskt skyddsvärd teknologi eller verksamhet med förmåga att tillverka eller utveckla sådana produkter eller utveckla sådan teknik (se även fråga 13 nedan).
   
   

Här nedan följer några kortare kommentarer till några av punkterna i 3 § UDI-lagen.  

 

a. Omfattas verksamheten av begreppet samhällsviktig verksamhet (3 § första punkten)?

Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras vidare i 5 § första punkten UDI-lagen och av Myndigheten för civilt försvar (MCF):s föreskrifter. Den senaste versionen av föreskrifterna finns på MCF:s hemsida, men finns också länkad på ISP:s hemsida: Regelverk- ISP. För att underlätta ISP:s handläggning av ert ärende ber vi er att i anmälan ange vilken eller vilka bestämmelser i föreskrifterna ni anser att verksamheten omfattas av.

 

b. Omfattas verksamheten av begreppet säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) (3 § andra punkten)?

Vad som utgör säkerhetskänslig verksamhet definieras vidare i säkerhetsskyddslagen (2018:585).

 

c. Omfattas verksamheten av bestämmelsen gällande kritiska råvaror, metaller eller mineral som är strategiskt viktiga för Sveriges försörjning (3 § tredje punkten)?

En förteckning över vilka kritiska råvaror, metaller och mineral som omfattas av lagen återfinns i bilaga 1 till förordning (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar.

 

d. Omfattas verksamheten av bestämmelsen gällande behandling i stor omfattning av känsliga personuppgifter eller av lokaliseringsuppgifter i eller genom en vara eller tjänst (3 § fjärde punkten)?

Vad som utgör känsliga personuppgifter och lokaliseringsuppgifter framgår av 5 § andra och tredje punkten UDI-lagen.

 

e. Omfattas verksamheten av tillverkning eller utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel eller tillhandahållande av tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel (3 § femte punkten)?

Mer information om krigsmateriel hittar ni på ISP:s hemsida: Krigsmateriel.

 

f. Omfattas verksamheten av tillverkning eller utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahållande av tekniskt bistånd för sådana produkter (3 § sjätte punkten)?

Mer information om produkter med dubbla användningsområden hittar ni på ISP:s hemsida: Produkter med dubbla användningsområden.

 

g. Omfattas verksamheten av bestämmelsen gällande framväxande teknologier eller annan strategiskt skyddsvärd teknologi (3 § sjunde punkten)?

En förteckning över vilka framväxande teknologier och vilken annan strategiskt skyddsvärd teknologi som omfattas av lagen återfinns i bilaga 2 till förordning (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar.

 

10. Hur ska investeringen anmälas?

Anmälan kan göras via Kundwebben, ett webbaserat verktyg för företag och ombud som regelbundet har ärenden hos ISP. Ytterligare information om Kundwebben och hur den som vill använda verktyget ska gå tillväga för att registrera sig som användare i Kundwebben finns på ISP:s webbplats www.isp.se/kundwebben.

 

Anmälan kan även skickas elektroniskt till registrator@isp.se, eller sändas till:

ISP, Inspektionen för strategiska produkter
Box 6086
171 06 Solna

 

Notera dock vad som anges nedan under avsnitt 24 ”Säkerhetsskyddsklassificerad information”.

 

Frågor besvaras av ISP på telefon 08-519 822 19 eller e-post udi-mail@isp.se. ISP tar helst emot frågor per e-post, men kan besvara frågor av enklare beskaffenhet via telefon.

 

11. Var finns anmälningsblanketten?

Om anmälan skickas in till ISP på annat sätt än via Kundwebben ska anmälan göras på den blankett ISP tillhandahåller i enlighet med Inspektionen för strategiska produkters föreskrifter om innehållet i anmälningar av utländska direktinvesteringar och formerna för fullgörande av anmälningsskyldigheten (TFS 2023:4). ISP godtar inte att anmälan görs på en egenskapad blankett. Vid utrymmesbrist kan en enskild uppgift lämnas i en bilaga.
Här finns UDI:s blankett och anvisningar. 

 

12. När ska anmälan göras?

Anmälan ska göras innan investeringen genomförs. Med begreppet genomförs avses när en investerare rent faktiskt kan utöva inflytande över det företag som är föremål för investeringen (investeringsobjektet) eller den skyddsvärda verksamheten. Detta innebär t.ex. att parterna kan träffa ett avtal om investeringen innan en anmälan görs men att fullföljandet behöver villkoras av att ISP lämnar anmälan om investeringen utan åtgärd eller godkänner investeringen. Det förutsätter att investeraren inte får utöva inflytande som uppstår till följd av investeringen förrän ISP har beslutat att lämna anmälan utan åtgärd alternativt godkänt investeringen.

 

En anmälan kan inte göras hur tidigt som helst. För att ISP ska kunna pröva investeringen bör anmälan göras i ett sådant skede att det finns förutsättningar för att göra en bedömning av de omständigheter som faktiskt kommer gälla när investeringen genomförs. En anmälan bör därmed göras först när investeringens genomförande är nära förestående. Med detta avses att investeraren kan visa att de involverade parterna är överens om att investeringen ska genomföras i närtid. Vilken typ av underlag som ska visas beror på den enskilda situationen och kan exempelvis vara ett underskrivet aktieöverlåtelseavtal, en avsiktsförklaring (ett så kallat ”letter of intent”), ett investeringsavtal eller liknande.

Vid köp av aktier på en reglerad marknad eller en MTF-plattform finns det i vissa fall inga möjligheter att sluta ett avtal innan köpet genomförs. I de fallen krävs det endast att investeraren på annat sätt kan visa att investeringens genomförande är nära förestående, som till exempel ett styrelseprotokoll eller det anbud som kommer att skickas till aktieägarna (se s. 53-54 i prop. 2022/23:116).

 

a. När ska anmälan göras när det gäller konvertibler, optioner, förköp och hembud?

Det som kan sägas om tidpunkten för anmälan är att en investering ska anmälas av investeraren innan den genomförs. Med begreppet genomförs avses när en investerare rent faktiskt kan utöva inflytande över det företag som är föremål för investeringen eller den skyddsvärda verksamheten. Tidpunkten för detta kan komma att variera men inflytande får i vart fall anses ha uppkommit när någon form av transaktion har genomförts mellan parterna. Detta innebär att parterna kan träffa ett avtal om investeringen innan en anmälan görs men att fullföljandet behöver villkoras av att granskningsmyndigheten lämnar anmälan om investeringen utan åtgärd eller godkänner investeringen. Anmälan behöver därför göras innan det faktiska inflytandet uppstår (se s. 53-54 i prop. 2022/23:116).

 

b. När ska anmälan göras vid upphandling?

I förarbetena till UDI-lagen finns stöd för att anmälan till ISP kan göras direkt efter underrättelsen om tilldelningsbeslutet vid upphandling. Granskningssystemet innebär därmed inget krav på att leverantören ska göra en anmälan redan före sitt deltagande i upphandlingen eller före tilldelningsbeslutet (se s. 161 i prop. 2022/23:116).

 

13. Är det investerarens säte eller platsen där den skyddsvärda verksamheten bedrivs som är avgörande för lagens tillämplighet?

Enligt 2 § första stycket gäller UDI-lagen för investeringar i skyddsvärd verksamhet som bedrivs eller ska bedrivas av ett sådant aktiebolag, europabolag eller handelsbolag eller av en sådan ekonomisk förening eller stiftelse som har säte i Sverige.

 

UDI-lagen gäller också för investeringar i sådan skyddsvärd verksamhet som bedrivs i Sverige i ett enkelt bolag eller som enskild näringsverksamhet, se 2 § andra stycket UDI-lagen.

 

14. När är anmälan fullständig?

Anmälan är fullständig först när de uppgifter som efterfrågas i anmälningsblanketten har lämnats och anmälan är så konkretiserad att den kan ligga till grund för en prövning av investeringen. Det är ISP som avgör när anmälan är fullständig och tidsfristen därmed börjar löpa. ISP kan välja att pröva en investering trots att en obligatorisk uppgift inte lämnats, om uppgiften inte är tillgänglig eller nödvändig för ISP:s prövning av investeringen (se 3 § Inspektionen för strategiska produkters föreskrifter om innehållet i anmälningar av utländska direktinvesteringar och formerna för fullgörande av anmälningsskyldigheten (TFS 2023:4) samt s. 97 och 195 i prop. 2022/23:116).

 

Anmälan kan avvisas enligt 20 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900) om anmälan är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för en prövning i sak och om anmälaren, trots ISP:s uppmaning, inte avhjälpt bristen.

 

15. Vilka uppgifter och bilagor är obligatoriska i anmälan?

Uppgifter och bilagor som i anmälningsblanketten är markerade med * är alltid obligatoriska. Anmälan är inte fullständig om någon sådan uppgift eller bilaga saknas. Andra uppgifter och bilagor kan också vara obligatoriska under omständigheter som framgår av anvisningarna till anmälningsblanketten.

 

16. Kan vi använda elektronisk signatur?

Det går bra att använda elektronisk signatur. Bilagera gärna verifikationssidan tillsammans med det underskrivna dokumentet.

 

17. Behöver vi skicka in underskrivna handlingar i original?

Handlingar, t.ex. fullmakter eller avtal, som ISP behöver inom ramen för sin prövning ska inte skickas in i original för påsyn hos ISP. Skicka istället in kopior av handlingarna.

 

18. Hur går handläggningsprocessen till?

Handläggningsprocessen består av två steg – en prövningsfas (fas 1) och en granskningsfas (fas 2). Ärenden som inte går vidare till en fördjupad granskning avslutas i fas 1. Se även Handläggningsprocessen - ISP på vår hemsida.

 

19. Hur lång tid får handläggningen ta?

Från att anmälan är fullständig har ISP 25 arbetsdagar på sig att utreda ärendet och meddela ett beslut. Dessa 25 arbetsdagar utgör handläggningsprocessens första fas, den så kallade prövningsfasen. Inom ramen för prövningsfasen fattar ISP beslut om att antingen lämna anmälan utan åtgärd eller inleda en granskning av investeringen.

 

I UDI-lagens förarbeten utvecklar lagstiftaren inte vad som ska utgöra en arbetsdag, men hänvisar till processen enligt 4 kap. 11 § konkurrenslagen (2008:579) och deras frist på 25 arbetsdagar. I förarbetena till den äldre konkurrenslagen (som hade motsvarande process) anförs kort att med arbetsdag avses sådan dag som inte är allmän helgdag enligt lagen (1989:253) om allmän helgdag och som inte heller är lördag, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, pingstafton, midsommarafton eller julafton (se prop. 1989/99:144 s. 84). Det är också utgångspunkten i ISP:s handläggning.

 

ISP tillämpar lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid, vilket innebär att om sista dagen för ISP att meddela beslut infaller på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton, eller nyårsafton, meddelar ISP beslutet nästkommande vardag.

 

Från att ISP fattat beslut om att inleda en granskning har myndigheten tre månader på sig att genomföra granskningen och besluta att antingen förbjuda eller godkänna investeringen. Dessa tre månader utgör den så kallade granskningsfasen. Om det finns särskilda skäl får beslutet meddelas inom sex månader (se 15 § UDI-lagen).

 

20. Vad händer om investeringen inte anmäls?

Om en investerare inte anmäler en investering trots att det finns en skyldighet att göra det enligt UDI-lagen, får ISP enligt 12 § UDI-lagen upprätta ett underlag för anmälan på eget initiativ. Rätten att upprätta ett sådant underlag gäller även i fråga om investeringar som redan har genomförts.

 

Vidare har ISP möjlighet enligt 13 § UDI-lagen att besluta om att inleda granskning av en investering i skyddsvärd verksamhet som inte omfattas av anmälningsskyldigheten, om det finns anledning att anta att investeringen kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. För att ISP ska kunna inleda granskning krävs att det finns konkreta omständigheter som motiverar bedömningen att inleda granskning. Rätten att inleda granskning gäller även i fråga om investeringar som redan har genomförts (se s. 194 i prop. 2022/23:116).

 

21. När får ISP ta ut en sanktionsavgift?

ISP får enligt 31 § UDI-lagen besluta att ta ut en sanktionsavgift av den som

• inte har gjort en anmälan till ISP trots att anmälningsskyldighet har förelegat enligt 7, 9 eller 10 §,
• har genomfört en investering innan ISP har fattat ett slutligt beslut enligt 19-21 §§,
• har genomfört en investering i strid med ett förbud enligt 20 §,
• har handlat i strid med ett villkor som har meddelats i samband med ett beslut om godkännande enligt 21 §,
• har lämnat oriktiga uppgifter i samband med sin anmälan enligt 7, 9 eller 10 § eller vid fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet enligt 25 §, eller
• inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt 25 §.

 

22. Vilken sekretesslagstiftning gäller?

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) är tillämplig på uppgifter som hanteras i handläggningen av ärenden enligt UDI-lagen. ISP kommer att pröva om uppgifter i handlingar omfattas av sekretess i varje enskilt fall om det kommer in en begäran om utlämnande av allmän handling eller om uppgiften behöver delas med annan myndighet, region eller kommun i enlighet med UDI-regelverket.

 

Uppgifter i anmälan och i övriga handlingar som lämnas in i ärendet kan komma att omfattas av sekretess enligt bl.a. 30 kap. 23 § OSL (9 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) och punkten 162 i bilagan till förordningen). För det fall att ni anser att det finns andra sekretessgrunder än t.ex. 30 kap. 23 § OSL som är tillämpliga på uppgifter i er anmälan så får ni gärna upplysa ISP om detta i er anmälan. Till anmälan kan ni med fördel bifoga en icke-konfidentiell version av de uppgifter som framgår av anmälan med bilagor. En sådan sekretessbilaga kan antingen bestå av en förmaskerad version av anmälan med bilagor, eller en förteckning över vilka uppgifter som ni bedömer omfattas av sekretess.

 

23. Hur ska säkerhetsskyddsklassificerad information hanteras?

Handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerad information ska inte skickas via vanlig post, e-post eller via Kundwebben. För sådana handlingar förordar ISP användning av rekommenderad försändelse eller överlämnande i handen hos myndigheten.

Handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerad information expedieras alltid genom rekommenderad försändelse. Observera att säkerhetsskyddsklassificerade handlingar innehåller en säkerhetsskyddsmarkering och ska hanteras i enlighet med den.

 

24. Vilket språk ska användas i anmälan?

Uppgifterna i anmälan och de tillhörande bilagorna ska lämnas på svenska eller engelska. Om en bilaga har översatts från annat språk ska en kopia på originalhandlingen bifogas tillsammans med översättningen.