Sanktioner mot Iran

Sanktionernas omfattning 

Sanktionerna omfattar bland annat:

• vapenembargo
• tillståndskrav för, eller förbud mot, export av produkter med dubbla användningsområden (PDA)
• tillståndskrav för viss programvara
• förbud mot export av produkter och tjänster med anknytning till kärnmaterial
• förbud för export av vissa metaller
• förbud mot export, med mera av produkter med anknytning till missilteknologi
• förbud mot export av viss övervakningsutrustning
• förbud mot export, med mera av produkter som används vid tillverkning av obemannade luftfartyg 
• inspektioner av den iranska transportsektorn i vissa fall (luft- och sjöfart)
• frysning av tillgångar och förbud mot tillhandahållande av tillgångar
• reserestriktioner

Det finns tre parallellt löpande sanktionssystem avseende Iran; ett kopplat till kärnteknisk verksamhet, ett andra kopplat till Irans militära stöd till det ryska anfallskriget mot Ukraina och till väpnade grupper och enheter som undergräver freden och säkerheten i Mellanöstern och Röda havsregionen, och ett tredje kopplat till mänskliga rättigheter.

Sanktioner rörande kärnteknik

De kärntekniska sanktionerna grundar sig i en resolution av FN:s säkerhetsråd från 2006 och består av åtgärder med anledning av misstankarna om att Iran bygger upp en kapacitet att utveckla kärnvapen och vapenbärare för kärnvapensystem. EU har sedan 2007 genomfört säkerhetsrådets beslut samt självständigt genomfört ytterligare sanktioner.

Den 29 september 2025 beslutade Europeiska rådet att återinföra ett antal sanktioner med anledning av Irans kärntekniska verksamhet. Återinförandet innebär bland annat utökade import- och exportförbud. Sanktionerna som är föremål för återinförande upphävdes ursprungligen av den överenskommelse som kallas för den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPoA).

Handlingsplanen gav möjlighet för avtalets signatärer att återinföra tidigare gällande sanktioner. Återinförandet initierades av att Frankrike, Tyskland och Storbritannien åberopade den s.k. ”snapback”-mekanismen i JCPoA. FN:s säkerhetsråd beslutade därefter att inte förlänga upphävandet av sanktionerna mot Iran. Beslutet om ”snapback” fattades mot bakgrund av att Iran inte bedömts leva upp till landets åtaganden enligt handlingsplanen.

Sanktionerna rörande kärnteknik regleras i EU-förordning 267/2012 och därtill kompletterande förordningar, exempelvis infördes omfattande förändringar den 29 september 2025 genom att EU-förordning 2025/1975 antogs. I förordningen finns även vissa förbud kopplade till missilteknik. För information om var förordningarna återfinns och om hur de ska tolkas, se Introduktion till sanktioner.

Vapenembargo

Det är förbjudet att direkt eller indirekt sälja, exportera, med mera vapen och dithörande materiel av alla slag, inklusive paramilitär utrustning, till Iran eller för användning i eller till förmån för Iran. Det råder därtill förbud mot att direkt eller indirekt tillhandahålla tekniskt eller finansiellt bistånd med anknytning till vapen och dithörande materiel till iranska personer, enheter eller organ eller för användning i Iran.

Förbudet avser även import, inköp eller transport av vapen och dithörande materiel av alla slag från Iran.

EU upprätthåller även ett förbud avseende utrustning för internt förtryck mot Iran, vilket i dag regleras inom den parallellt löpande sanktionsregimen om mänskliga rättigheter.

Sanktioner rörande iranskt militärt stöd till bl.a. Ryssland

Sanktionerna med anledning av Irans militära stöd till Rysslands anfallskrig mot Ukraina beslutades av EU i juli 2023. Åtgärderna består bland annat av förbud mot export till Iran av komponenter som används vid tillverkning av obemannade luftfartyg, så kallade UAV:er. 

I maj 2024 utökades sanktionsregimen till att även omfatta Irans militära stöd till väpnade grupper och enheter som undergräver freden och säkerheten i Mellanöstern och Röda havsregionen. I november 2024 utökades sanktionsregimen även till att omfatta ett förbud mot transitering genom Iran av de produkter som omfattas av sanktionerna.

Sanktionerna rörande militärt stöd till Ryssland och till väpnade grupper i Mellanöstern och Röda havsregionen regleras i EU-förordning 2023/1529 och därtill kompletterande förordningar. 

Sanktioner rörande mänskliga rättigheter

Sanktionerna rörande mänskliga rättigheter är självständigt beslutade av EU och infördes 2011. Sanktionssystemet består av åtgärder med anledning av den försämrade situationen för mänskliga rättigheter i Iran.

Sanktionerna rörande mänskliga rättigheter regleras i EU-förordning 359/2011 och därtill kompletterande förordningar.

Tillgängliggörandeförbud

Ett stort antal iranska personer och enheter med särskild anknytning till iranska verksamheter som säkerhetsrådet vill förhindra, främst på det kärntekniska och missiltekniska området, får sina tillgångar och ekonomiska resurser frysta av EU. Dessa personer och enheter lyder under  s.k. tillgängliggörandeförbud, vilket innebär ett handelsförbud. Frysningsbestämmelser förekommer även inom ramen för de båda andra sanktionsregimerna kopplade till mänskliga rättigheter och militärt stöd till Ryssland. Läs mer under Introduktion till sanktioner.

EU:s blockeringsstadga

Till följd av de amerikanska sanktionerna mot Iran har EU antagit en så kallad blockeringsstadga. Mer information om denna återfinns nedan. 

Rådets förordning (EG) nr 2271/96 (pdf)

EU:s s.k. "blockeringsstadga" angående skydd mot följderna av tillämpning av tredjeländers extraterritoriella lagstiftning.  

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1100 (pdf)

Uppdatering av blockeringsstadgan med anledning av de amerikanska extraterritoriella sanktionerna mot Iran.

Kommissionens vägledning kring antagandet av en uppdatering av den blockerande stadgan (2018/C 277 I/03) (pdf)

Vägledning med frågor och svar kring tillämpningen av blockeringsstadgan.

Läs mer

EU:s pressmeddelande gällande EU:s återinförande av Iran-sanktionerna.

Rådets förordning 2025/1975 EU:s förordning om att återinföra sanktioner mot Irans kärntekniska verksamhet.