Ny svensk lag om internationella sanktioner börjar gälla idag
Den 10 juni 2025 träder Sveriges nya sanktionslag i kraft. Den nya lagen införs mot bakgrund av ett EU-direktiv som föreskriver att EU:s medlemsstater behöver ha en viss lagstiftning avseende sanktioner på plats. I och med ikraftträdandet upphävs den tidigare lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Den nya lagen innebär bland annat skärpta straff för överträdelser av internationella sanktioner.
I april 2024 antogs EU:s sanktionsdirektiv, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1226 av den 24 april 2024 om fastställande av brottsrekvisit och påföljder för överträdelse av unionens restriktiva åtgärder och om ändring av direktiv 2018/1673. I sanktionsdirektivet anges vissa krav på bestämmelser som EU:s medlemsstater måste införa i nationell rätt. Det föreskrivs bland annat att försök, medhjälp och anstiftan till vissa brott mot sanktioner ska vara kriminaliserat, samt vilka påföljder som ska gälla vid överträdelser av internationella sanktioner. Eftersom sanktionsdirektivet är ett s.k. minimidirektiv så får medlemsstaterna införa skarpare regelverk än vad direktivet föreskriver, men inte mildare.
Innebär skärpta straff
EU:s sanktionsdirektiv genomförs nu i Sverige i och med införandet av den nya lagen (2025:327) om internationella sanktioner. Lagen innebär bland annat skärpta straff för överträdelser av internationella sanktioner samt att försök, medhjälp och anstiftan till vissa sanktionsbrott kriminaliseras. En ytterligare skillnad jämfört med den tidigare lagstiftningen är att det införs en privilegierad och en kvalificerad form av sanktionsbrott, dvs. sanktionsförseelse (ringa sanktionsbrott) respektive grovt sanktionsbrott. I och med den nya lagen blir det svenska regelverket avseende sanktioner tydligare och mer moderniserat.
I varje straffbestämmelse anges vilka handlingar som omfattas av straffbarhet. För att dömas för brott enligt sanktionslagen krävs dels att en handling omfattas av någon av dessa straffbestämmelser, dels att handlingen i sig är i strid med internationella sanktioner.
Att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet begå ett sanktionsbrott kan ge fängelse i högst tre år (3 §). Den som begår ett grovt sanktionsbrott eller upprepat sanktionsbrott ska dömas till fängelse i lägst två år och högst sex år (8–9 §§). För att avgöra om ett sanktionsbrott är grovt beaktas exempelvis om handlingen har avsett egendom av mycket betydande värde, eller om handlingen har avsett krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden. För sanktionsförseelse ska böter eller fängelse i högst sex månader utdömas (7 §).
Den nya lagen innebär således att maxstraffet för sanktionsbrott höjs från två till tre år, samt att maxstraffet för grovt sanktionsbrott höjs från fyra till sex år.
Anmälningsplikt införs
Utöver skärpta straff och nya brottsrubriceringar så införs även en anmälningsplikt för vissa myndigheter (12 §). Anmälningsplikten innebär att de myndigheter som omfattas av bestämmelsen, däribland ISP, måste anmäla misstänkta överträdelser av internationella sanktioner till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten. Dessutom ska medlemsstaterna enligt sanktionsdirektivet ha en nationell samverkan för att säkerställa efterlevnaden av internationella sanktioner. Regeringen har sedan tidigare utsett Polismyndigheten till samordnande myndighet för sanktionssamordningen i Sverige, vilket har resulterat i upprättandet av Sanktionssamverkansrådet där bland annat ISP deltar (se regeringsbeslut Ju2024/01094).
Medlemsstaterna ska, enligt sanktionsdirektivet, även säkerställa att juridiska personer, såsom företag och organisationer, kan ställas till ansvar för brott mot internationella sanktioner. Juridiska personer ska också hållas ansvariga när brister i den övervakning eller kontroll som ska utföras av en sådan person har möjliggjort för en fysisk person att begå brott mot sanktionerna till förmån för den juridiska personen. I och med att de redan befintliga bestämmelserna om företagsbot i 36 kap. brottsbalken bedöms uppfylla kravet i sanktionsdirektivet har inga bestämmelser om ansvar för juridiska personer införts i den nya sanktionslagen.
Samtidigt som den nya sanktionslagen träder i kraft införs även vissa ändringar i brottsbalken, utlänningslagen, lagen om frysning av tillgångar samt tullbefogenhetslagen.
Den nya sanktionslagen: Lag (2025:327) om internationella sanktioner | Sveriges riksdag
Regeringens hemsida om den nya sanktionslagen: Ny lag om internationella sanktioner - Regeringen.se
Propositionen: Regeringens proposition 2024/25:126 Ny lag om internationella sanktioner Prop. 2024/25:126
SOU: Ny lag om internationella sanktioner Genomförande av EU:s sanktionsdirektiv, SOU 2024:46
ISP:s remissvar: Remiss av utredningen: Ny lag om internationella sanktioner – Genomförande av EU:s sanktionsdirektiv (SOU 2024:46)
Regeringsuppdraget om samverkan för att stärka arbetet med att säkerställa efterlevnaden av internationella sanktioner (Ju2024/01094): Uppdrag att stärka efterlevnaden av internationella sanktioner - Regeringen.se
Myndighetsgemensam översättning av EU-kommissionens vägledning till skydd mot ryskt sanktionskringgående: Europeiska kommissionens vägledning om förstärkt kund- och transaktionskontroll till skydd mot kringgående av sanktionerna mot Ryssland
Kontakta oss
Vill du komma i kontakt med oss kan du skicka ett e-post till:
registrator@isp.se