EU-samarbetet och ISP:s uppdraget som kontaktpunkt

Förordningen fastställer en struktur för samarbete och informationsutbyte mellan EU:s medlemsstater och EU-kommissionen avseende utländska direktinvesteringar som riskerar att påverka säkerhet eller allmän ordning.

Informationsutbyte inom unionen

Uppdraget innebär främst att ISP deltar i informationsutbyte med EU:s medlemsstater och EU-kommissionen avseende utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.

EU-kommissionen har har möjlighet att lämna synpunkter alternativt yttra sig till den medlemsstat som har delat ett ärende via informationsutbytet om de gör bedömningen att investeringen kan inverka på dess säkerhet eller allmänna ordning. 

ISP är skyldigt att på begäran av EU-kommissionen, eller en kontaktpunkt i en annan medlemsstat, lämna vissa uppgifter om en investering i Sverige, om denna investering kan inverka på säkerhet eller allmän ordning i mer än en medlemsstat respektive i den medlemsstat som begär uppgifterna.

Om ISP anser att en utländsk direktinvestering som är föremål för granskning i en annan medlemsstat sannolikt kan inverka på Sveriges säkerhet eller allmänna ordning, eller har relevant information för en sådan granskning, får myndigheten också lämna synpunkter till den medlemsstat som utför granskningen.

För att kunna uppfylla informationskravet så har Sverige antagit en lag som gör det möjligt att förelägga investerare att inkomma med viss information: Lag (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.

Frågor och svar om uppdraget som kontaktpunkt

EU-kommissionen har upprättat ett dokument med frågor och svar kring förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen.

Vanliga frågor om förordning (EU) 2019/452 (pdf, nytt fönster)

När kan en investering anses inverka på säkerhet eller allmän ordning?

Vid bedömningen av om en utländsk direktinvestering sannolikt kan inverka på säkerhet eller allmän ordning bör EU:s medlemsstater och EU-kommissionen beakta samtliga relevanta faktorer, däribland direktinvesteringens potentiella effekter på bland annat följande:

• Kritisk infrastruktur, vare sig den är fysisk eller virtuell, däribland infrastruktur för energi, transport, vatten, hälso- och sjukvård, kommunikation, medier, databehandling eller datalagring, rymden, försvar

• Kritisk teknik och produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 (PDA-förordningen) däribland artificiell intelligens, robotteknik, halvledare, cybersäkerhet, rymden, energilagring, kvant- och kärnteknik

• Tillgång på kritiska insatsvaror, däribland energi eller råvaror, samt tryggad livsmedelsförsörjning.

• Åtkomst till känslig information, däribland personuppgifter, eller förmåga att kontrollera sådan information.

• Mediernas frihet och mångfald.