EU-samarbete

Produktion av och handel med försvarsmateriel är ett område som varje medlemsstat i EU själv har beslutanderätten över. I takt med att unionen vidgas ökar också betydelsen av ett samarbete i dessa frågor.

Exportkontrollsamarbetet inom EU bedrivs idag inom en arbetsgrupp för omstrukturering av försvarsindustrin (POLARM) och en arbetsgrupp inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (COARM).

Bland de viktigaste konkreta framstegen under senare år är den uppförandekod för vapenexport som medlemsländerna antog vid Europeiska rådets möte i Bryssel i juni 1998, vilken i december 2008 ersattes av Europeiska rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/GUSP gällande vapenexport.

Koden innehåller åtta kriterier som unionsländerna enats om ska utgöra politiska riktlinjer för en gemensam syn på förutsättningarna för export. Koden är politiskt bindande men inte juridiskt bindande med hänsyn till att länder med mer restriktiv lagstiftning skall kunna bibehålla denna restriktivitet. Koden innehåller också bestämmelser att länder som avslagit en begäran om utförseltillstånd, eller även lämnat ett negativt besked i ett tidigare skede, ska meddela övriga medlemsländer detta beslut (s.k. "denial").

Om ett annat land därpå överväger att lämna tillstånd till en motsvarande transaktion skall detta föranleda överläggningar med det land som sagt nej till export.

Inom COARM utarbetas och fastställs även EUs militära lista, en kontrollista för exportkontroll av konventionella vapen. Listan baseras på en motsvarande kontrollista som utarbetas inom Wassenaar-arrangemanget.

I samband med att de årliga rapporterna lämnas diskuteras även frågor om hur koden tillämpas.