Frågor & Svar

  • Begreppet krigsmateriel vs. försvarsmateriel

    Försvarsmateriel är ett modernare begrepp som används parallellt med krigsmateriel i exportsammanhang och är etablerat inom de säkerhets- och försvarspolitiska områdena....
    Läs mer

  • Kontrolleras ALL export från Sverige till utländska försvarsmakter?

    Svar: Nej. Kontrollen på krigsmaterielområdet är materielinriktad och inte kundinriktad. Innebörden av detta är att vanliga civila lastbilar kan säljas till en utländsk försvarsmakt utan att underkastas krigsmaterielexportkontrollen....
    Läs mer

  • Varför har vi två olika kategorier av krigsmateriel?

    Svar: Tidigare fanns bara en kategori, krigsmateriel, som täckte all materiel som kontrollerades. 1993 breddades det begreppet betydligt, främst för att få en definition som närmare överensstämde med den som tillämpades av andra länder i Europa....
    Läs mer

  • Liberaliserades krigsmaterielexporten 1993 när de nuvarande reglerna trädde i kraft?

    Svar: Nej. De statistiska förändringar som påstods tyda på en liberalisering var en effekt av breddningen av krigsmaterielbegreppet....
    Läs mer

  • Hur kan vissa reservdelar betraktas som civila? Blir inte detta ett kryphål i kontrollen?

    Svar: Ett stort antal reservdelar fångas upp av den allmänna definitionen av krigsmateriel: ”för militärt bruk utformad”, eftersom dessa större delar eller delsystem är framtagna för, och knappast kan användas till något annat än, just den krigsmateriel s...
    Läs mer

  • Blir inte motiven för svensk krigsmaterielexport svagare nu när det svenska försvaret skärs ner?

    Svar: Det senaste försvarsbeslutet slår fast att försvaret, även om det bantas nu, måste behålla en viss återtagningsförmåga inför möjliga framtida hot. Detta fordrar en viss försvarsindustriell kompetens....
    Läs mer

  • Tar man inte hänsyn till försvarsindustrins sysselsättningsproblem när exportärenden avgörs?

    Svar: Nej. Riktlinjerna är mycket tydliga på denna punkt. Sysselsättning, exportintäkter, eller regionalpolitiska hänsyn, utgör inte motiv för krigsmaterielexport från Sverige....
    Läs mer

  • Eftersom det är det svenska försvarets behov som motiverar export borde väl utveckling av krigsmateriel för annans räkning vara helt förbjuden?

    Svar: Utveckling av krigsmateriel för annans räkning är i princip förbjuden på samma sätt som export av vapensystem är förbjudet....
    Läs mer

  • Varför förekommer det export av reservdelar för svensk krigsmateriel till länder som inte uppfyller riktlinjernas krav?

    Svar: Riktlinjerna innehåller anvisningar att ”tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex....
    Läs mer

  • EU:s medlemsstater har kommit överens om en uppförandekod för krigsmaterielexport. Är det i fortsättningen den som tillämpas, istället för de svenska riktlinjerna?

    Svar: EUs uppförandekod är en politisk avsiktsförklaring av betydande tyngd, men den har inte givits formen av juridiskt tvingande bestämmelser. Tillverkning av- och handel med krigsmateriel är alltjämt en nationell angelägenhet för medlemsstaterna....
    Läs mer

  • Innebär delegeringen av exportkontrollen till den fristående myndigheten ISP att regeringen har frånsagt sig sitt ansvar för vapenexporten?

    Svar: Även om ansvaret för det löpande beslutsfattandet i konkreta ärenden på krigsmaterielexportområdet delegerats till ISP behåller regeringen på sedvanligt sätt det övergripande ansvaret för politiken på området....
    Läs mer

  • Flera stora smuggelhärvor upptäcktes på krigsmaterielområdet i mitten av 80-talet. Hur säkra kan vi vara på att svensk krigsmateriel inte hamnar i otillåtna länder idag?

    Svar: Vi kan vara ganska säkra. Regelverket har förstärkts på en rad områden sedan den tiden, för att förhindra en upprepning av ”affärerna” då....
    Läs mer